1YSEDAN
För ett år sedan trodde jag att jag hade kristallsjukan, fel på synen, järnbrist, vitaminbrist... Allt möjligt. Jag mådde fruktansvärt och grät på min självaste födelsedag. Vet inte varför mer än att allt kändes så fel. Allt var fel. Och jag hade ingen ork eller lust att göra någonting. Det jag inte visste då var att detta bara var början på mitt återfall in i panikångesthelvetet.
Meeeeeeeeeeeeeeeeeeen det var då det! Nu mår jag toppen! Och imorgon ska jag, Jocke och Falbala hem till mamma i Mo och fira min födelesedag och ha det fantastiskt! Jag är så stolt över mig själv och lycklig att jag lyckades ta mig igenom mitt helvete och hamna där jag är idag :))))))) GLAD, SPRALLIG, TOKIG OCH FULL MED ENERGI.
